Annons

Emil Persson
Musik, film och tv med Emil Persson

 

”Breaking bad” – den ultimata peppguiden

(OBS! Överjordisk jävla spoiler alert för alla som inte sett Breaking bad hela vägen fram till S05E08.)

I avsnittet Buyout tvingas Walter White (Bryan Cranston) och Jesse Pinkman (Aaron Paul) råna ett tåg för att få tag på metylamin, en omistlig ingrediens i deras crystal meth-recept. I samband med rånet skjuts en oskyldig liten pojke till döds. Pojken råkade vara på fel plats vid fel tillfälle och blev vittne till händelsen. New Mexicos största knarkbaroner don’t do vittnen.

Med metylaminet på plats fortsätter kokandet. Walter och Jesse trär på sig de gula overallerna igen. Skrider till verket.

Under en kort paus sätter de sig ner framför tv:n med varsin öl. Nyheterna rapporterar om en saknad pojke, samma pojke som sköts ihjäl under tågrånet. Jesse drabbas av blixtrande skuldkänslor och ber att få gå hem.

Walter kokar vidare ensam. Han visslar muntert medan han sicksackar mellan stora slangar och laboratorieporslin, uppenbart oberörd av deras fruktansvärda gärning.


Crystal meth-världens Kling & Klang.

Det är en makalös scen. Walter White har tagit ännu ett kallhamrat steg i sin metamorfos – från Mr Chips till Scarface, som showrunnern Vince Gillighan så ofta uttryckt det.

Häromdagen fick jag reda på något som adderar ytterligare till sekvensen. Den glada trudelutt Walter visslar på är i själva verket Queens Lily of the valley.

Och alla som minns twisten i säsong fyra, där blomman lily of the valley (liljekonvalj) spelar en huvudroll, måste omedelbart knäböja inför den outsinliga briljansen i detta. Vetskapen fick åtminstone mig att älska Breaking bad ÄNNU mer. Som om det typ var möjligt.

På söndag fortsätter äntligen den femte och sista säsongen. Åtta avsnitt återstår innan en av historiens bästa tv-serier säger: ”It’s a wrap.” Låtom oss peppa.

* * *

First things first. Pr-racet är i full gång (Bryan Cranston besökte i dagarna alla större pratshower i USA – youtuba away) och har bland annat genererat ett besök på nördmässan Comic-Con i San Diego. Där visades öppningsscenen ur söndagens stundande premiäravsnitt. Den har beskrivits så här:

The scene shows Bryan Cranston’s White sporting a scruffy beard and full head of hair, looking tough and raggedy as he pays a visit to his Albuquerque home. The place has been deserted, kids are skateboarding in the pool in the back yard, and somebody’s spray-painted the name ”Heisenberg” on the wall. Before taking off, White opens up a light socket to retrieve the vial of deadly ricin he’d stashed there at the start of season five.

Gåshud – check.

På Comic-Con visades också en trailer inför finalsäsongen. Det är nu ingen traditionell teaser på vad som komma skall, utan snarare en naggande välredigerad tillbakablick, men ändå tillräckligt för att få saliven att rinna till Scooby Doo-style.

Den som har 48 minuter över kan också ta del av det här trevliga Comic-Con-panelsamtalet, där Vince Gillighan och hela casten frågas ut av en moderator och ett antal fans – och där Bryan Cranston gör entré i en Mission: Impossible-liknande Walter White-mask!

* * *

Finns, förstås, en hel del läsning att gona in sig i. Det bästa jag läst om serien är nog fortfarande Rolling Stones omslagsstory (”Chemical brothers”, SÅ bra rubrik) från förra året. Dessutom frontar en rasande stilig Bryan Cranston just nu nya GQ. Skribenten Brett Martin gör ett angenämt porträtt på allas vår Heisenberg. Läses med fördel här.

Guldstjärna även till Vulture, som TOTALT gått ner sig i Breaking bad. I snart en månads tid har nätmagasinet kört digital lucköppning i en Breaking bad-kalender (betitlad Breaking Badvent). Dessutom ser skribenten Matt Zoller Seitz om hela serien från början till slut i jakt på nya skarpa observationer. Hittills har han betat av säsong ett, två och tre – samt hunnit med en initierad framtidsspaning.

* * *

Det absolut främsta jag sett i kategorin Breaking bad-spoofar är ett klipp som lämpligt nog fick kraftig viral spridning så sent som i går. Vi har att göra med en mellanstadiemusikaltolkning av serien. Take a look, som Jay Leno säger innan han presenterar ett klipp från en film han påstår att han sett och gillar trots att han varken sett eller gillar.

Det här finurliga klippet, där serien förvandlas till en sitcom, är också värt sina knappa fyra minuter.

* * *

Det finns många otroliga karaktärer i Breaking bad. Men Saul Goodman (Bob Odenkirk) måste ändå hamna i den absoluta toppen på alla eventuella listor. I samma sekund som den där uppblåsbara frihetsgudinnan ovanpå Sauls kontor började ejakulationsrycka i Albuquerquevinden lyfte serien till nya höjder.

Nu florerar rykten kring en eventuell spin-off baserad på den snorhale advokaten. I så fall kommer den att drivas av Breaking bad-medförfattaren Peter Gould, med Vince Gillighan i en alltjämt diffus executive producer-roll.

Tveksam till spin-offer generellt, men man knarkar ju gärna Saul Goodman.

* * *

Oklart hur Aaron Pauls auditionklipp hamnade på Youtube. Men nu ligger det där. För vår njutnings skull.

* * *

De mest klassiska replikerna från Breaking bad verkar generellt vara de där Walter White accentuerar sin megalomani. ”I am the one who knocks” eller ”I’m not in danger, I AM the danger”. Eller: ”Jesse, you asked me if I was in the meth business or the money business. Neither. I’m in the empire business.”

Själv vill jag hylla ett i sammanhanget lite mer alternativt citat.

Precis innan ovan nämnda tågrån, när relationen mellan det äkta paret White är lite, ska vi säga, frostig, får Walter en bitsk kommentar av sin fru. Han är precis på väg ut när Skyler (Anna Gunn) syrligt småskämtsamt frågar: ”Out burying bodies?” Walter tittar på henne och konstaterar bara helt sanningsenligt: ”Robbing a train.”

Leveransen, KALIBRERINGEN, av den där replikens satsmelodi är kanske det bästa jag hört någonsin.

* * *

En applåd till den som orkat läsa ända hit är väl på sin plats. Jag får säkert anledning att återkomma till Breaking bad framöver. Man vill ju verkligen att serien ska få det magnifika slut som den förtjänar.

Det man kan säga redan nu är nog ändå att Walter White med största sannolikhet kommer att få att få det slut som HAN förtjänar. Precis som serien manifesterat tidigare, genom livsödena för bland annat Gustavo Fring, Jane Margolis, Mike Ehrmantraut, Ted Beneke, bröderna Salamanca och Tuco, är karma i slutändan alltid en BITCH, för att använda ett Breaking bad-kompatibelt ord.

Vince Gillighan är en rättviseskipare av rang – och det är 100 procent medvetet. Så här säger han själv i en intervju med New York Times: ”If religion is a reaction of man, and nothing more, it seems to me that it represents a human desire for wrongdoers to be punished. I hate the idea of Idi Amin living in Saudi Arabia for the last 25 years of his life. That galls me to no end. I feel some sort of need for Biblical atonement, or justice, or something. I like to believe there is some comeuppance, that karma kicks in at some point, even if it takes years or decades to happen.”

* * *

Åtta avsnitt och cirka 360 minuter tills den här fantastiska tv-serien sluter cirkeln. All bad things must come to an end.

Dela
Tweeta
 


DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Laddar