Emil Persson

Emil Persson

Emil Persson

Musik, film och tv med Emil Persson

Marling, darling

Emil Persson  |  Publicerad 2013-06-03 17:31  |  Lästid: 2 minuter

Det är med singer-songwriter-förälskelser som med återkommande och orutinerade försommarbrännskador på ögonlocken. Man verkar aldrig kunna få för många.

Det senaste beviset är Laura Marlings Once I was an eagle. Albumet är wagyu för öronen. Men i stället för att vara uppfödd på öl, likt de japanska delikatesskossorna, verkar den brittiska trubaduren ha götts med Joni Mitchells bröstmjölk.

I ett av sina allra första minnen kryper Laura Marling fram över knaggliga kabelknutar på golvet i pappa Charlies studio. När hon skulle lära sig att spela gitarr vid sex års ålder la samma pappa Neil Youngs heroinanthem The needle and the damage done på vinyltallriken. Och man ska förstås passa sig för att döma en person efter dess dejtinghistorik, men att Laura Marling varit tillsammans med både Noah And The Wale-sångaren Charlie Fink och Mumford & Sons-mumsbiten Marcus Mumford känns åtminstone… rimligt.

Laura Marling är bara 23 år, men har nu hunnit släppa fyra album. När hela Stockholm fortfarande tycks gå runt och tralla på Daft Punks omvälvande Random access memories (jag har på Twitter föreslagit det nya tv-programmet Daft Punk'd som går ut på att Ashton Kutcher approachar människor som smygsittdansar till Get lucky och tvingar dem att skamset adressera kameran med ett "I got Daft Punk'd") kommer Once I was an eagle som ett svalkande salladsblad i den stora discoburgaren.

Take the night off, Where can I go? och Once låter alla som fantastiska Ryan Adams-b-sidor (möjligen från Love is hell-sessionerna). Och sättet som hon inte bara REFERERAR till Bob Dylans It ain't me, babe, utan faktiskt INFOGAR frasen som en perfekt sittande del av utsökta singeln Master hunter, är inget annat än genialt.

I nionde spåret Undine sjunger Laura Marling om en vattennymf från gammal europeisk folkloristik. Jag har hittills aldrig hört en vattennymf sjunga, men jag inbillar mig att de i så fall skulle låta ungefär så här.

Sångerskan har ett slött vibrato som får tid och rum att upphöra på samma sätt som när Antony Hegarty i Antony & The Johnsons plockar fram sina mest veckade vokaler.

Marling, darling. Så BRA du är.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 16:57